Radioprat
Snart framme för vårt nästa mål om man kan säga så, lots om ett par timmar in till Terneuzen i Holland.
Precis kommit ner från bryggan, fått prata i radion för andra gången i mitt liv och för första gången på en "riktig" båt, med en annan båt. Förra gången var i skolan när vi tog våra VHF-cert och då pratade jag med Sthlm radio och gjorde ett fruktansvärt nervöst hörbarhetstest.
Nu var det en kompis båt som ropade upp oss, visste att vi skulle hamna i närheten av varandra eftersom de ska in till Zeebrugge senare ikväll. De hade sett oss länge på AIS:en men vi kunde inte hitta dem men så ropade min kompis och jag får halv panik men en rutinerad styrman pratar först och byter kanal som man ska göra från 16 där bara nödtrafik och upprop får gå till en annan där vi kan prata som vi vill ett par minuter.
Riktigt skoj var det, inte alls hemskt som förra gången. Nu var det i och för sig en bekant i andra änden och bara en styrman med på bryggan.
Tjipp!
Du ser att det inte var så farligt att prata lite radio =) Du skötte det ju galant, även fast man hörde ett darr av nervositet i rösten =) Vem vet, det kanske inte var sista gången ;)
Svar: Jag är nog mest inne på styrman då =P verkar vara det roligaste..hehe =) han är på Atlantic Compass, och ja..som du säger så är den världen rätt liten..haha. Jodå, jag har fått vara med om både dåliga och bra saker, visst är det värt det när dom väl är hemma..men annars så var det mest bara jobbigt faktiskt, tror att det var en stor del till att det inte höll mellan oss, det var aldelles för påfrestande för oss båda två. Har du familj och så hemma, och hur funkar det isåfall? kram
Claes: Jag var nervös så att jag mer eller mindre skakade haha. Som sagt inte riktigt van ju så det tar sig. Råkar säkert ut för det igen. Om inte annat av ren djävulskap om jag känner folk runt mig.
Malin: Svarar i din blogg
